Nu dödar vi mobilen

De senaste veckorna har något hänt med min och flera vänners mobiler. Antalet spam-sms har ökat ordentligt.

Innan mobilen ens blivit en etablerad kanal för marknadsföring verkar vissa bolag försöka ta död på den. Spamfloden i min telefon går inte att jämföra med hur min mailbox, med spamfiltret avstängt, ser ut, men de senaste två veckorna har jag fått åtta sms från flera olika avsändare med rent och skärt spam. Det är mer än vad jag fått de senaste tio åren tillsammans.

Jag har funderat om det här har att göra med något jag gjort men kan inte komma på någon anledning. Att det inte verkar vara något personligt misstag bekräftas också av att flera vänner och bekanta har upplevt samma sak. Skit-sms:en till telefonen har ökat ordentligt den senaste tiden.

Det är inte heller något enskilt företag som gör en storoffensiv. Sms:en kommer från olika företag, mestadels från för mig okända men även min operatör Tele2 verkar ha ökat utskickstakten. De senare är jag medveten om att jag säkerligen tackat ja till i mitt avtal med operatören men jag är övertygad om att de måste akta sig för att inte utnyttja avtalets finstilta paragrafer för mycket.

Risken finns att de 38 miljoner kronor som mobilmarknadsföring omsatte 2008 rusar i väg alldeles för fort och snabbt kollapsar och visar samma utveckling som epostmarknadsföring. Här har skräpposten gjort att kanalen har mycket litet förtroende och få seriösa aktörer använder epost i någon större utsträckning i sin mediemix.

Inom mobilområdet finns mäktiga aktörer med operatörerna i spetsen och sms-utskick är i dag förenat med en direkt kostnad. Det här kommer att bromsa hastigheten för en eventuell spamutveckling, men fortsätter det jag sett de senaste veckorna kommer mobilen snart att gå samma öde till mötes som eposten. Ett mer dolt nummer som vänner och bekanta har och så ett spamnummer som kan användas för registreringar och mer öppen aktivitet. Meddelanden till det senare kommer att få samma uppmärksamhet som eposten till mina spamadresser, det vill säga ingen. Samtidigt som allt från okända avsändare som kommer till övriga nummer kommer att mötas av allt högre skepsism.

Tar inte operatörerna, annonsörer och alla de nischade bolag som jobbar med just marknadsföring i mobilen tag i det här snart så har vi förstört ännu en kanal med reklambrus och spam. Det vill ingen hoppas jag.

Ingen annonsrea på Aftonbladet.se

Blädderannonser på Aftonbladet.se

Aftonbladet.se har sedan en tid tillbaka sålt annonsutrymme på timme på sin förstasida. Nu har formatet uppdaterats lite och besökaren kan i en blädderlist själv välja vilken typ av annonser han eller hon vill se.

Utrymmet är stort, 336×200 pixlar och ligger hyfsat långt upp i högerspalten. Priset betalas per timme a 149 kronor. Upp till 20 annonser kan dela på varje timme, annonserna skiftar enligt Adicate som ligger bakom systemet var tionde sekund. Som minst syns annonsen alltså 18 gånger på en timme. Vid 13.30 tiden är det elva annonser som snurrar, inklusive en egenannons. Det gör att varje annonsör syns 327 sekunder, eller drygt fem minuter på en timme.

Bland annonsörerna som hittat hit nu syns Enköpings kommun, Batteriexperten och Clubdress.se.

Enligt Aftonbladet.se 1,4 miljoner läsare om dagen. Vill man som annonsör köpa samma format på sajten, kallat Inside 1, en vardag ligger priser på 67.000 kronor. Vill man köpa till sig samma exponering genom Adicates system blir priset 71.520 kronor (149x20x24), Således billigare att köpa premiumformat än att gå genom Adicates format samtidigt som annonsören får en högre placering i högerspalten. Dock aningen mer trubbigt

Google mycket smartare än traditionella medier

Kritiken att Google kapitaliserar på andra medier är obefogad. Få företag har bidragit med så mycket till nätet som Google. Att Google även har affärsmodeller för sina lanseringar gör inte saken sämre.

På DN:s ledarsida uttryckte DN:s politiske redaktör Peter Wolodarski sig kritiskt mot Google och att Google tar allt större vinster från traditionella medier. Det må så vara men anledningen är enkel och solklar. Google är så mycket smartare än alla traditionella medieföretag tillsammans.

Kärnan i Googles affärsmodell, byggd runt själva sökmotorn, är genialisk. Att beskylla söktjänsten att enbart kapitalisera på andras material är fel. Tekniken bakom sökmotorn är inte enkel och långt i från något som vem som helst knackar ihop på en eftermiddag. Googles bidrag med eget ”innehåll” är därmed stort.

När företaget nu lanserar den nya tjänsten Street view i Sverige är det också Google som bidrar med innehållet. Alla gator i Stockholm, Göteborg och Malmö ska i ett första skede fotograferas. Googles ambition är att fota ”alla” svenska städer. Street view är därmed en tjänst där ingen kan anklaga Google för att snylta på andras material.

Sökjätten vill självklart inte säga vad det kostar att fota alla gator i våra storstäder. Billigt lär det inte vara men tjänsten öppnar direkt upp för stora annonsmöjligheter. Även om de i Sverige inte är först, Hittas Gatubild är redan i gång och rullar för Stockholms gator, kommer det att vara Street view som lockar den stora användarmassan och de stora annonspengarna.

För Street view kan precis som sökmotorn Google bli en guldgruva för Google. Möjligheterna med annonsytor inplacerade ute i verkligheten, företags möjligheter att köpa plats, bättre vinklar på just sina affärer eller kontor är stora. Nylanserade tjänster där annonseringsmöjligheterna är så självklara och ger något mer än bara en blinkande banners är få. Återigen lyckas Google.

Street view är enligt Google steg två i utvecklingen av deras karttjänster. Genom att Google låter användarna bidra med egna bilder och information till kartorna bygger de också naturliga och starka band till besökarna. Även här lyckas Google med något få traditionella medier lyckas med.

Myndighetskampanj mot trådlösa nätverk

Fildelningsdebatten och domen mot The Pirate Bay har gjort att fler aktivt väljer att öppna upp sina trådlösa nätverk för att andra ska kunna använda dem. På så vis blir bevisfrågan vid ett eventuellt åtal enligt IPRED-lagen svårare att reda ut. Det är i alla fall tanken hos dem som öppnar sina nät. Ipredia är det största samlade projektet för öppna nät som har kommit i kölvattnet till IPRED-lagstiftningen.

Men nu vill PTS, Post- och telestyrelsen se till så att svenskarna lär sig att stänga sina nät. Lägligt så här ett par dagar efter domen mot TPB drar myndigheten i gång en kampanj på Youtube för att visa hur användare bör säkra sina nät, för att just undvika att andra ska kunna ladda ner olagligt material med din uppkoppling. Den konspiratoriska har inte svårt att tycka att kampanjen kommer väl lägligt.

Brott mot upphovsrätten är just ett brott och så länge vi har den lagstiftning vi har så ska den följas. Men utvecklingen med IPRED-lagstiftiningen, det kommande telekompaketet och Acta-regleringar är oroväckande för internet som mediekanal. Regleringar som hindrar den tekniska utvecklingen är fullständigt fel väg att gå. Att hindra mediets utveckling för att skydda gamla affärsmodeller kan jag bara inte förstå.

Världens största utomhuskampanj är digital!

Google Street view, av en händelse utanför St James Park i Newcastle.

I morgon drar Google i gång fotograferingen av gatorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bilderna blir grunden för Googles etablering av Street view i Sverige. Därmed tas kampen upp med Hitta.ses Gatubild.

Hittas tjänst är bra men Googles är bättre, framför allt eftersom att användare kan bidra med mer information och bilder och på så vis bygga ut tjänsten.

Än så länge finns inga annonseringsmöjligheter, vare sig för den svenska Street view-marknaden eller i några av de länder där tjänsten redan är i gång. Men möjligheterna är enorma. Företag som betalar en slant till Google skulle kunna få skarpare bilder i bättre vinklar på just sin lokal där just deras logga syns extra tydligt. Eller så digitaliserar Google helt enkelt alla utomhustavlor ett varv till och säljer JCDecaux och Clear Channels ytor en gång till på webben.

Men i väntan på dessa tjänster så finns det bara en sak att göra för alla marknadschefer; släng er på luren till utomhus bolagen, boka upp ytor i våra storstäder för den närmsta tiden och vänta på att Google bilar ska åka förbi. Det kan bli början på den största och längst utomhuskampanjen hittills.

Trots påsk frodas reklamen på nätet

Det har varit en kort vecka som snart övergår i helg igen. Men veckan har ändå fyllts av en del spännande kampanjer på nätet:

I dag skrev bland annat Dagensmedia.se och Webbsverige om Tele2/Comviqs nya kampanj Lånekompis. Herngren och Zytomierska ska lansera nya Comviq. Jag gillar det mesta som Tele2 tidigare har gjort i reklamväg. Duvorna funkar klockrent, men det här, det första som Farfar har gjort, känns lite segt. Herngren och Zytomierska som sagt, inte det fräschaste i personväg jag sett men visst gör Herngren sitt jobb. Webben är aningen tråkig när ingen livesändning görs, funktionerna är helt enkelt få. Jag kommer sitter framför skärmen vid 20.00 i kväll för att se vad som händer.

Sony Ericssons virala kampanj Puppy Pulling Power har funnits på nätet sedan 4 mars men det händer inte speciellt mycket med sajten. Vet någon vad som är på gång? Kan bli kul om man får fram lite äkthetskänsla i det hela.

Ingen kampanj direkt men jag kan inte låta bli att gilla www.kungsgrillen.se – Great Works samlingsplats för case. Självironi när den är som bäst (ja, jag lever kvar med inställningen att Glenn Killing och NileCity är den bästa humorn som någonsin gjorts).

Svenska byråer och kunder har annars visat framfötterna i flera internationella webbtävlingar den senaste tiden också. Elva priser under första kvartalet av FWA. Rejält med nomineringar i Webby Award och One Show. Fint!

Twitter som marknadsföringskanal – det funkar faktiskt!

Stora företag som köra ut sina pressmeddelanden i sina flöden känns fruktansvärt tråkigt och fel. Det är gamla långsamma kommunikationssätt som tas över till webben.Det är stora bolag som inte verkar vana vid ett personligt möte och personlig kommunikation. Därför är det intressant att se ett företag som Daglivs, en av Stockholms innerstads matbutiker, dyka upp på Twitter.

Och gör det helt rätt! En nyligen genomförd undersökning av pr-byrån Mahir visar att mycket få av Sveriges 40 största annonsörer har registrerat sina företagsnamn på mikrobloggar. På Twitter, den största mikrobloggningstjänsten i dag, finns Svenska Spel, Svenska Spel,  Tre och Telenor registrerade av de egna företagen enligt Mahir. 21 av 40 annonsörer har fått sitt namn kapande av någon annan.

Självklart finns det en anledning i sig att registrera sitt företagsnamn på många ställen enbart för att äga det. Men ska tjänsterna börja användas måste en tanke finnas bakom närvaron. Få av Sverige största annonsörer verkar ha det eftersom att de enbart reproducerar länkar till sina pressmeddelanden eller spammar sönder med samma budskap om och om igen.

Jag ska låta det vara osagt om det är en liten reklambudget som gör Daglivs närvaro på Twitter så mycket bättre än alla andra företag jag hittills stött på. Daglivs gör det svåra enkelt. De använder Twitter för att kommunicera erbjudanden som inte annonseras någon annanstans och små specialhappenings som händer i butiken. De gör det i lagom takt och de skriver personligt.

Visst går det att ha kritik mot att företaget än så länge inte svarar på tilltal eller följer några användare på Twitter. Men det är inte alltid den ”sanna” vägen som är den rätta. Daglivs sätt att använda Twitter fungerar utmärkt på mig, vare sig de följer bubblan med sociala mediernördar eller inte.

Dagens Medias policy för sociala medier

För någon vecka sedan damp följande ner i Dagens Medias medarbetares inbox. Avsändare var min chefredaktör Fredrik Svedjetun:

Jag har noterat att mina kollegor ibland berättar i bloggar, på Facebook och i andra sociala, offentliga medier om vad vi pysslar med på jobbet. Det är ok så länge vi inte berättar om saker som handlar om framtida publiceringar/artiklar.

Alltså – undvik att berätta på nätet om vem ni pratar med i jobbet och vad/vilka ni skriver om. Sånt är hemligt fram till publicering!

Rubriken var Sociala medier-policy. Ovanstående kan nog ses som självklart av vissa, mindre självklart av andra. Själv ligger jag någonstans i mitten med mer dragning åt det första.

Det är självklart att inte förstöra en bra story genom att läcka den till andra innan vi gjort den klar. Skulle vi göra det skulle vår affärsidé med en prenumererad tidning dö ganska snabbt. Däremot det finnas ett värde i att ställa frågor och få synpunkter på ett uppslag, även om den nitiske konkurrenten skulle kunna sätta sig och djupanalysera varenda Twitterinlägg för att på så sätt komma över en och annan story. Jag känner mig dock inte speciellt rädd för det utan tycker att fördelarna överväger eventuella nackdelar.

En snabb fråga på Twitter eller på Facebook eller liknande kan snabba på arbetet oerhört. Inga redaktioner sitter i dag med överflöd av personal, det är slimmat och tajta deadlines. Istället för att ringa fyra personer för att surra runt ett uppslag, vilket säkert skulle ta en timme, kan samma sak göras (halv)öppet på nätet oerhört mycket snabbare.

En tanke som också måste finnas när sociala och öppna kanaler används för journalistiskt arbete är givetvis diskussionen om källskydd. De jag pratar med måste vara säkra på att jag inte twittrar om mina möten med dem.

Jag känner mig priviligerad att ha ett jobb där det är okej, och till och med nödvändigt, att använda Facebook och Twitter på arbetstid. Men jag skulle vilja se ett tillägg till ovanstående policy: Medarbetare på Dagens Media SKA använda Facebook och Twitter i sitt arbete, till omvärldsbevakning, till kontaktskapande och som nyhetstipskanal. Det är en utmärkt väg när allt mindre tid finns till att hänga på seminarier, luncher och att i allmänhet vara där ute i verkligheten. Så har ni nyhetstips eller vill prata medier i allmänhet och nya medier i synnerhet, adda mig på Twitter eller på Facebook.

Ipred slår mot nätannonseringen

Vi har levt drygt en vecka med Ipred-lagen. Flera medier har rapporterat om att internettrafiken gått ner betänkligt. Men Ipred kan också bli ett slag mot nätet som medium och annonskanal.

Annonsörerna är inte de som vi först tänker på som förlorare på grund av den nya lagstiftningen. Bland stora annonsörer hittar vi flera multinationella bolag i vars intresse det ligger att värna om upphovsrätt, patent och dylikt så långt som möjligt. Men Ipred-lagen, FRA-lagen och den i början av veckan uppmärksammade nya loggningslagen inom EU driver användarna och konsumenterna till mer anonymt surfande.

Personerna bakom The Pirate Bay lanserade samma dag som Ipred-lagen trädde i kraft anonymitetstjänsten Ipredator. Mediahuset IDG startade för ett par år sedan upp tjänsten Dold.se. Formellt finns ingen koppling till IDG men IDGs affärschef Fredrik Bernsel är vd i ägarbolaget och Bengt Marnfeldt, grundare av svenska IDG sitter i styrelsen för bolaget. Frågan är vad IDG:s annonsörer säger om detta?

För tjänster som Ipredator och Dold, eller webbläsarna egna anonymitetstjänster som blir allt mer sofistikerade, försvårar inte bara spårningen av illegal fildelning utan försvårar också för annonsörer att spåra sina målgrupper. Cookies, annonstracking och beteendestyrd annonsering blir plötsligt mycket svårt, om inte omöjligt, att jobba med. Mätbarhet och möjligheterna att styra reklam lyfts ofta fram som fördelar med internet som annonskanal.

Enligt en SCB-rapport från slutet av förra året finns det drygt 630.000 fildelare i Sverige. Hur många av dessa som sysslar med illegal fildelning och därmed skulle ha ett stort intresse för en anonymitetstjänst framgår inte men det är ingen vågad gissning att tro att det är en majoritet. Över 100.000 personer har redan skrivit upp sig för att använda Ipredator.

Får anonymitetstjänster fäste hos den här publik kan en stor grupp, medievana, företrädesvis unga personer som ligger i framkant i den tekniska utvecklingen, helt plötsligt bli mycket svårare att nå.

Aftonbladet bland de 333 viktigaste

Det här är snyggt, hyfsat använtbart för att få överblick över internet av i dag. Aftonbladet och The Pirate Bay gör att Sverige får sin del av kakan.

Kartan är uppbyggd efter Tokyos tunnelbanekarta av iA Inc.

Google ur ett informationsperspektiv

Google-journalistik är ett välkänt begrepp, ”fenomenet x får y antal träffar på Google”. Som informationskanal är Google även ett oslagbart journalistiskt verktyg. Som journalist som intresserar sig mer för Googles verksamhet och produkter än innehållet i deras sökmotor är det desto tyngre.

Google är inte Apple som vägrar kommentera allt, men jag skulle ljuga om jag sa att företaget är speciellt sugna på att snacka. Och när de väl gör det så kommer det inte mycket vettigt ur företaget. Sedan pr-chefen Maria Göth slutade vid årsskiftet (ingen ny på plats vad jag vet?) har det blivit svårt att få kommentarer om företagets verksamhet. Sverigechefen Stina Honkamaa är svår att nå, framför allt om det brinner lite i knutarna vilket det nästan alltid gör. När man väl får tag i någon som uttalar sig är det oftast utan något konkret att komma med. Tyvärr. Jag är fullt medveten om att de enskilda personerna på Sverigekontoret inte ska lastas för detta utan att det är en policy som kommer från USA.

Samma policy, att till exempel inte lämna ut några försäljningssiffror, kan sätta käppar i hjulet för mätningar av annonsinvesteringar på internet. Dagens Media skrev om de senaste turerna i mätproblematiken för internetannonsering i senaste pappersutgåvan. Där efterfrågades kompletta mätningar av alla annonseringsslag på nätet för att kunna ge en helhet. Investeringarna i sökannonsering är dock mycket avlägsna på grund av Google inställning i frågan.

Med det här sagt, så kommer jag äntligen till det jag egentligen ville säga. Även om Google är tysta och hemliga när det kommer till deras egna affärer så är de öppna och informativa när det kommer till deras egna produkter. Ett utmärkt exempel är den svenska Inside Adwords-bloggen. Den annonsör som vill göra sina första försök med adwords behöver inte någon annan informationskälla än bloggen för att förstå sig på hur det fungerar. Smarta tips, välskrivet och enkelt.

Amstel och hundarna och GB och clownerna

Youtube överöses med reklamfilm och det känns som om det krävs mer och mer för att kunna stå ut och få någon form av viral effekt. GB Glace försök att få lite kunglighet över sig kommer inte så speciellt stor spridning kan jag nästan lova.

I en helt annan kategori ligger Amstel Pulse Beer och deras Pavlovs hundarinspirerade experiment. Amstel Experiments heter konceptet. Bakom filmerna, som andas lite schyst Roy Andersson-känsla, ligger 180 Amsterdam. Den första filmen gick upp i förrgår, nästa vecka ska fler komma.

Reklamen måste rädda tv-branschen

På MIPTV i Cannes är den stora, mer eller mindre enda, frågan som ställs hur man ska tjäna pengar på rörligt material. Abonnemang och mikrobetalningar nämns i förbifarten men det nästan alla förlitar sig på är reklam.

Lika ofta som reklamens lovsång sjungs förkastas dock den tv-reklam vi har i dag. 30 sekundersspoten är död. Tv-kanaler, reklambyråer och produktionsbolag som inte inser detta är också döda. Förhoppningsvis är detta sanning, förhoppningsvis inser alla parter detta och förhoppningsvis gör de det redan i dag.

För då kan mer krut läggas på att utveckla vettiga reklamformat som gör att både branschen och jag som tittare överlever.

Vare sig jag tittar på det som vi ser som traditionell tv, på webb-tv eller tv i mobilen så är majoriteten av reklamen fullständigt ointressant för mig som konsument. Det här innebär bortkastade reklammiljarder för annonsörerna och tittare som tappar förtroendet för både tv:n och reklamen. Vinnarna är inga. Riktig digital tv-reklam kan däremot göra alla till vinnare.

Efter mycket om och men verkar tv-branschen ha förstått att respekterar och lyssnar de på tittaren så blir hon eller han mycket mer benägen att dela med sig av information om sig själva. Information som sedan kan användas för att göra bättre och mer riktad reklam.

Kan jag slippa blöjreklam eller reklam för skönhetsprodukter som jag aldrig tänker använda så är jag den första att ställa mig upp och applådera. Men hur mycket den här frågan än lyfts på MIPTV så var de verkliga exemplen som visades upp få.

Hulu.com talade om att möjligheterna att välja reklam på sajten redan finns men sedan var det tyst med de interaktiva format och valmöjligheter som alla pratar om. Trots att tekniken nu verkar finnas. Därför hoppas jag för allas bästa att reklambyråer, mediebyråer och webbyråer hakar på tåget och pushar tv-branshen vidare i rätt riktning. Då kanske både tv-kanalerna och jag som tittare kan överleva de närmsta årens reklamtittande.