Medier – öppna er!
Svenska traditionella medier verkar alla vara i kris om man ska lyssna till den rapportering som sker just i media. Nätet är för många en ekonomisk förlustaffär. Det skulle kunna avhjälpas med bättre annonser. Samarbeten mellan annonsavdelning och redaktion är en väg dit.
Jag har länge utryckt åsikten att jag anser att fler nätanvändare borde dela med sig av information om sig själva till sajter och annonsörer för att få mer relevanta annonser riktad till sig. Hellre fem relevanta annonser än tio irrelevanta borde både besökare, medier och annonsörer tycka. Integritetsdebatten sätter dock käppar i hjulet för detta och all form av informationsinsamling verkar vara av ondo om man följer debatten.
En annan väg att gå för att få mer relevanta annonser på en sajt är att analysera innehållet på sajten och utifrån detta producera kommersiella budskap. Även detta är ofta kontroversiellt då medierna vill hålla täta skott mellan redaktion och marknad. Grundtanken är givetvis fullt korrekt och en förutsättning för trovärdiga medier, men jag är inte säker på att barriärerna behöver vara 100-procentiga. En liten öppning hos medierna är ett måste för att vända den negativa trenden för displayannonsering, vilket medier som nyhetssajter ofta har som sin bärande annonsmodell på nätet.
Vi ser också tecken på att medierna går den vägen. Det tydligaste var i början av vecken när Dagens Industri öppnade upp sitt gränssnitt på sajten och släppte in SAS. Börskurser från DI:s sajt och DI:s krogtopp bildade tillsammans annonsen och uppdaterades i realtid när källan ändrades.
System finns för att analysera redaktionell text, titta på orden och utifrån detta skapa relevanta annonser. Andra möjligheter är att ord direkt i redaktionell text länkas till popup-annonser eller länkas ut till andra sajter med kommersiella budskap. Inget av systemen har dock fått något större fotfäste i Sverige.
Det är konstigt för samtidigt pratar varenda mediebyråkonsult och varenda marknadschef om kontext och relevans. När flera stora medier, bland annat Aftonbladet, Expressen, DN och SvD, tidigare i våras gjorde den största ögonrörelsestudien i Sverige någonsin var resultatet entydigt – ju närmre och större koppling en annons har till det redaktionella materialet desto bättre.
Ändå lever många medier kvar i en statisk värld med små intäkter och en rädsla för att göra användarna upprörda eller få Konsumentombudsmannen på sig. Rädslan är i många fall överdriven och hindrar affärsutvecklingen.
I många lägen möts jag av en svartvit syn på det hela, antingen är man ett korrekt medium eller så är man ett annonsblad. Det finns steg däremellan, framför allt på nätet där många tekniska lösningar kan göra att redaktionellt innehåll och annonsörens budskap kan samspela utan att de båda parterna någonsin har träffats eller pratat med varandra. Jag vill se fler medier som nyttjar de här möjligheterna!
Ingen annonsrea på Aftonbladet.se
Blädderannonser på Aftonbladet.se
Aftonbladet.se har sedan en tid tillbaka sålt annonsutrymme på timme på sin förstasida. Nu har formatet uppdaterats lite och besökaren kan i en blädderlist själv välja vilken typ av annonser han eller hon vill se.
Utrymmet är stort, 336×200 pixlar och ligger hyfsat långt upp i högerspalten. Priset betalas per timme a 149 kronor. Upp till 20 annonser kan dela på varje timme, annonserna skiftar enligt Adicate som ligger bakom systemet var tionde sekund. Som minst syns annonsen alltså 18 gånger på en timme. Vid 13.30 tiden är det elva annonser som snurrar, inklusive en egenannons. Det gör att varje annonsör syns 327 sekunder, eller drygt fem minuter på en timme.
Bland annonsörerna som hittat hit nu syns Enköpings kommun, Batteriexperten och Clubdress.se.
Enligt Aftonbladet.se 1,4 miljoner läsare om dagen. Vill man som annonsör köpa samma format på sajten, kallat Inside 1, en vardag ligger priser på 67.000 kronor. Vill man köpa till sig samma exponering genom Adicates system blir priset 71.520 kronor (149x20x24), Således billigare att köpa premiumformat än att gå genom Adicates format samtidigt som annonsören får en högre placering i högerspalten. Dock aningen mer trubbigt
Världens största utomhuskampanj är digital!
Google Street view, av en händelse utanför St James Park i Newcastle.
I morgon drar Google i gång fotograferingen av gatorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bilderna blir grunden för Googles etablering av Street view i Sverige. Därmed tas kampen upp med Hitta.ses Gatubild.
Hittas tjänst är bra men Googles är bättre, framför allt eftersom att användare kan bidra med mer information och bilder och på så vis bygga ut tjänsten.
Än så länge finns inga annonseringsmöjligheter, vare sig för den svenska Street view-marknaden eller i några av de länder där tjänsten redan är i gång. Men möjligheterna är enorma. Företag som betalar en slant till Google skulle kunna få skarpare bilder i bättre vinklar på just sin lokal där just deras logga syns extra tydligt. Eller så digitaliserar Google helt enkelt alla utomhustavlor ett varv till och säljer JCDecaux och Clear Channels ytor en gång till på webben.
Men i väntan på dessa tjänster så finns det bara en sak att göra för alla marknadschefer; släng er på luren till utomhus bolagen, boka upp ytor i våra storstäder för den närmsta tiden och vänta på att Google bilar ska åka förbi. Det kan bli början på den största och längst utomhuskampanjen hittills.
Trots påsk frodas reklamen på nätet
Det har varit en kort vecka som snart övergår i helg igen. Men veckan har ändå fyllts av en del spännande kampanjer på nätet:
I dag skrev bland annat Dagensmedia.se och Webbsverige om Tele2/Comviqs nya kampanj Lånekompis. Herngren och Zytomierska ska lansera nya Comviq. Jag gillar det mesta som Tele2 tidigare har gjort i reklamväg. Duvorna funkar klockrent, men det här, det första som Farfar har gjort, känns lite segt. Herngren och Zytomierska som sagt, inte det fräschaste i personväg jag sett men visst gör Herngren sitt jobb. Webben är aningen tråkig när ingen livesändning görs, funktionerna är helt enkelt få. Jag kommer sitter framför skärmen vid 20.00 i kväll för att se vad som händer.
Sony Ericssons virala kampanj Puppy Pulling Power har funnits på nätet sedan 4 mars men det händer inte speciellt mycket med sajten. Vet någon vad som är på gång? Kan bli kul om man får fram lite äkthetskänsla i det hela.
Ingen kampanj direkt men jag kan inte låta bli att gilla www.kungsgrillen.se – Great Works samlingsplats för case. Självironi när den är som bäst (ja, jag lever kvar med inställningen att Glenn Killing och NileCity är den bästa humorn som någonsin gjorts).
Svenska byråer och kunder har annars visat framfötterna i flera internationella webbtävlingar den senaste tiden också. Elva priser under första kvartalet av FWA. Rejält med nomineringar i Webby Award och One Show. Fint!
Ipred slår mot nätannonseringen
Vi har levt drygt en vecka med Ipred-lagen. Flera medier har rapporterat om att internettrafiken gått ner betänkligt. Men Ipred kan också bli ett slag mot nätet som medium och annonskanal.
Annonsörerna är inte de som vi först tänker på som förlorare på grund av den nya lagstiftningen. Bland stora annonsörer hittar vi flera multinationella bolag i vars intresse det ligger att värna om upphovsrätt, patent och dylikt så långt som möjligt. Men Ipred-lagen, FRA-lagen och den i början av veckan uppmärksammade nya loggningslagen inom EU driver användarna och konsumenterna till mer anonymt surfande.
Personerna bakom The Pirate Bay lanserade samma dag som Ipred-lagen trädde i kraft anonymitetstjänsten Ipredator. Mediahuset IDG startade för ett par år sedan upp tjänsten Dold.se. Formellt finns ingen koppling till IDG men IDGs affärschef Fredrik Bernsel är vd i ägarbolaget och Bengt Marnfeldt, grundare av svenska IDG sitter i styrelsen för bolaget. Frågan är vad IDG:s annonsörer säger om detta?
För tjänster som Ipredator och Dold, eller webbläsarna egna anonymitetstjänster som blir allt mer sofistikerade, försvårar inte bara spårningen av illegal fildelning utan försvårar också för annonsörer att spåra sina målgrupper. Cookies, annonstracking och beteendestyrd annonsering blir plötsligt mycket svårt, om inte omöjligt, att jobba med. Mätbarhet och möjligheterna att styra reklam lyfts ofta fram som fördelar med internet som annonskanal.
Enligt en SCB-rapport från slutet av förra året finns det drygt 630.000 fildelare i Sverige. Hur många av dessa som sysslar med illegal fildelning och därmed skulle ha ett stort intresse för en anonymitetstjänst framgår inte men det är ingen vågad gissning att tro att det är en majoritet. Över 100.000 personer har redan skrivit upp sig för att använda Ipredator.
Får anonymitetstjänster fäste hos den här publik kan en stor grupp, medievana, företrädesvis unga personer som ligger i framkant i den tekniska utvecklingen, helt plötsligt bli mycket svårare att nå.
Google ur ett informationsperspektiv
Google-journalistik är ett välkänt begrepp, ”fenomenet x får y antal träffar på Google”. Som informationskanal är Google även ett oslagbart journalistiskt verktyg. Som journalist som intresserar sig mer för Googles verksamhet och produkter än innehållet i deras sökmotor är det desto tyngre.
Google är inte Apple som vägrar kommentera allt, men jag skulle ljuga om jag sa att företaget är speciellt sugna på att snacka. Och när de väl gör det så kommer det inte mycket vettigt ur företaget. Sedan pr-chefen Maria Göth slutade vid årsskiftet (ingen ny på plats vad jag vet?) har det blivit svårt att få kommentarer om företagets verksamhet. Sverigechefen Stina Honkamaa är svår att nå, framför allt om det brinner lite i knutarna vilket det nästan alltid gör. När man väl får tag i någon som uttalar sig är det oftast utan något konkret att komma med. Tyvärr. Jag är fullt medveten om att de enskilda personerna på Sverigekontoret inte ska lastas för detta utan att det är en policy som kommer från USA.
Samma policy, att till exempel inte lämna ut några försäljningssiffror, kan sätta käppar i hjulet för mätningar av annonsinvesteringar på internet. Dagens Media skrev om de senaste turerna i mätproblematiken för internetannonsering i senaste pappersutgåvan. Där efterfrågades kompletta mätningar av alla annonseringsslag på nätet för att kunna ge en helhet. Investeringarna i sökannonsering är dock mycket avlägsna på grund av Google inställning i frågan.
Med det här sagt, så kommer jag äntligen till det jag egentligen ville säga. Även om Google är tysta och hemliga när det kommer till deras egna affärer så är de öppna och informativa när det kommer till deras egna produkter. Ett utmärkt exempel är den svenska Inside Adwords-bloggen. Den annonsör som vill göra sina första försök med adwords behöver inte någon annan informationskälla än bloggen för att förstå sig på hur det fungerar. Smarta tips, välskrivet och enkelt.
Reklamen måste rädda tv-branschen
På MIPTV i Cannes är den stora, mer eller mindre enda, frågan som ställs hur man ska tjäna pengar på rörligt material. Abonnemang och mikrobetalningar nämns i förbifarten men det nästan alla förlitar sig på är reklam.
Lika ofta som reklamens lovsång sjungs förkastas dock den tv-reklam vi har i dag. 30 sekundersspoten är död. Tv-kanaler, reklambyråer och produktionsbolag som inte inser detta är också döda. Förhoppningsvis är detta sanning, förhoppningsvis inser alla parter detta och förhoppningsvis gör de det redan i dag.
För då kan mer krut läggas på att utveckla vettiga reklamformat som gör att både branschen och jag som tittare överlever.
Vare sig jag tittar på det som vi ser som traditionell tv, på webb-tv eller tv i mobilen så är majoriteten av reklamen fullständigt ointressant för mig som konsument. Det här innebär bortkastade reklammiljarder för annonsörerna och tittare som tappar förtroendet för både tv:n och reklamen. Vinnarna är inga. Riktig digital tv-reklam kan däremot göra alla till vinnare.
Efter mycket om och men verkar tv-branschen ha förstått att respekterar och lyssnar de på tittaren så blir hon eller han mycket mer benägen att dela med sig av information om sig själva. Information som sedan kan användas för att göra bättre och mer riktad reklam.
Kan jag slippa blöjreklam eller reklam för skönhetsprodukter som jag aldrig tänker använda så är jag den första att ställa mig upp och applådera. Men hur mycket den här frågan än lyfts på MIPTV så var de verkliga exemplen som visades upp få.
Hulu.com talade om att möjligheterna att välja reklam på sajten redan finns men sedan var det tyst med de interaktiva format och valmöjligheter som alla pratar om. Trots att tekniken nu verkar finnas. Därför hoppas jag för allas bästa att reklambyråer, mediebyråer och webbyråer hakar på tåget och pushar tv-branshen vidare i rätt riktning. Då kanske både tv-kanalerna och jag som tittare kan överleva de närmsta årens reklamtittande.
Google och WPP forskar för bättre reklam
Google slår ihop sig med WPP, där företag som Ogilvy, Cohn & Wolfe (som man kan undra varför de inte gör något vettigt med sin sajt så här drygt åtta månader efter samgåendet med GCI), Maxus, Mediaedge och Mediacom, för att forska om hur reklam fungerar. Både digitala och analoga medier ska undersökas.
4,6 miljoner dollar har avsatts för tre års forskning enligt Wall Street Journal. Jag hittar inte artikeln på nätet men Mediapost skriver också. En intressant konstellation mellan två jättar i en tid där det inte verkar finnas pengar till något annat än att sälja, sälja, sälja. Harvard Business School, MIT och Stanford ska även ha en del i forskningen. Med de här ekonomiska resurserna och dessa spelar inblandade borde det komma något intressant ur det här.
WPP:s svenska verksamheter brukar vara öppna med att dela med sig av det mesta, framför allt från mediebyråhåll. Google däremot är inte lika pigga på att prata siffror och konkreta resultat. Frågan är därför hur mycket av forskningen som kommer att bli publik.
Användarna vänder ryggen mot sig själva
”Nu slår det igenom”. Meningen har jag fått höra de senaste två åren från ett oräkneligt antal mediachefer och säljbolag. Ofta har det rört mobil- eller webb-tv-annonsering. Nu känns det som om det verkligen är dags för det senare.
Detta sker samtidigt som en intressant utveckling visar på att tittarna söker sig till allt mer professionellt producerad tv. Som vi skrev förra veckan har flera klippsajter haft det svårt med lönsamheten. TV4 gjorde ett försök med användargenererad video på Fejmtv.se, ett försök som nu har gått i stå.
Istället hoppas kanalen på nylanserade TV4 Replay. Kanal 5 och TV3 har liknande lösningar uppe. Dessa innebär längre och mer välproducerade format och möjligheter att tjäna pengar. Det är överdrivet att kalla det för ett bakslag för det användargenererade internet men det är ändå intressant att det fortfarande är traditionella tv-format som verkar vara de som kan generera intäkter även på webben.
När Mediavision i mitten av februari visade upp siffror för det svenska webb-tv-tittandet syntes utvecklingen, om än inte entydigt så ändå märkbart. När dagstittandet i januari 2009 jämfördes med tittandet under fjärde kvartalet förra året så tappar Youtube och Expressen. Aftonbladet, SVT, TV4 och Kanal 5 ökar alla sin räckvidd. Detta sker i samband med att de kommersiella tv-kanalerna öppnar upp för allt mer egenproducerat material på webben.
Accustream Imedia Research vision för strömmad video på den amerikanska marknaden visar att 69 procent av annonsintäkterna 2013 kommer att komma från annonsering runt längre klipp. 2008 var andelen 42 procent. Samtidigt kommer reklamintäkterna från användargenererat innehåller sjunka från 3,7 procent i dag till 1,8 procent 2013.
Sedan snart två år tillbaka finns webb-tv-annonsering inom MKT Media, med bland annat GP, Östersunds-Posten och Sundsvalls Tidning. Förra veckans nyhet var att fler dagstidningar hakar på webb-tv-annonseringen. DN, tidningarna inom NTM-koncernen och Sydsvenskan slöt då avtal med Videoplaza som även levererar sin annonsplattformen till Kanal5.se och TV4.se.
Förutom medierna, som efter flera år av enbart kostnader och förluster för sin webb-tv nu börjar se möjligheter att tjäna några ören på sina klipp, verkar det vara just detta lilla teknikbolag som är vinnaren när svenska medier rustar för tv på nätet. En fara att lägga alla ägg i samma korg, med risk för monopolställning ställs mot det faktum att hela branschen vinner på standardiserade format. Men det kommer inte ta lång tid innan det dyker upp fler konsultbolag och säljare som vill tjäna pengar på webb-tv. Det är nu tåget åker.
Den här texten haockså publicerats som krönika i vårt Dagens Medias nyhetsbrev DIG.
Dn.se på banan
Nya Dn.se
Den sjätte februari gjorde Dn.se ett litet misstag och gjorde sin nyutvecklade sajt tillgänglig för allmänheten. Misstaget upptäcktes och spreds bland bloggar, jag skrev bland annat om det.
I dag lanserades sajten officiellt. Förändringarna mot de sajt som låg ute i början av februari ser ut att vara små. Annonsformatet i toppen av huvudspalten verkar dock inte vara aktiv.
I samband med att sajten läckte ut startades en DN.se-blogg. Bloggen ska rapportera om nyheter på Dn.se, det ska bli intressant att se vilka fler nyheter som DN har att bjuda på för sajten framöver och vilken aktivitet bloggen kommer att innehålla nu när de stora nyheterna verkar vara presenterade.
Flera rapporterar om relanseringen av Dn.se i dag, bland annat Dagensmedia.se och Resume.se.
Pappersannonsering det enda rätta
Googlebooksettlement-annons. I DN.
När det verkligen gäller att nå ut med sitt budskap finns det inget som är så effektivt som pappersannonsering. Påståendet stämmer långt i från alltid men när Google och deras idé om att skanna in all världens böcker blivit en rättssak så är köper de annonsplats i Dagens Nyheter för att berätta hur en eventuell förlikning mellan författare och Google kan gå till. Svart text på vit bakgrund, varken mer eller mindre. Likadant ser det ut när stora börsbolag ska presentera sina årsstämmor. Svart text på vit bakgrund. Sida upp och sida ner. Om jag minns rätt så var det Nordea som tidigare i veckan slog till på ett helt uppslag med text.
Inom reklamens värld brukar torra, rent ut sagt tråkiga, lite svåra budskap vävas in i ett grafiskt tilltalande sätt för att få ett bättre mottagande. Tankesättet verkar dock inte ha slagit igenom fullt ut.
Standardiserade annonsformat ett otyg
CPM-priserna borta i USA rasar. I alla fall om vi ska tro på Pubmatic. Jag skriver en kort grej om detta i vårt nyuppdaterde nyhetsbrev DIG. Samtidigt som priserna sjunker tyder alla rapporter jag får från mediebyråer på att klickfrekvenserna fortsätter nedåt. Bannerdöd? Nej, först och främst är det det kanske dumt att dödförklara saker hela tiden, sedan går det alltid att göra grejer som sticker ut och fungerar. Jag träffade nyligen Staffan Slörner, marknadschef på Försvarsmakten. Han ser gärna att medier och annonsörer går mot mer standardiserade annonsformat. Så länge han slipper använda dem:
– En banner i standardformat på Aftonbladet.se är värdelöst och aldrig värt pengarna. Men annorlunda format på samma sajt kan fungera jättebra.
En lägre intervju med en av Sveriges mest prisbelönta marknadschefer 2008 finns här.
Men åter till annonsformaten. Jag kan förstå att medierna, och till viss del annonsörerna, ser en fördel i att standardisera format. Det är onödigt att behöva producera en panorama i tre olika storlekar där enbart höjden skiljer sig fem pixlar. Men att fastna i standarder är farligt. Det som inte finns i prislistan är det som är effektivast och intressantast. Vem minns inte Com hems luciakampanj på Aftonbladet.se 2007? Kanske inte jättemånga men uppmärksamheten just då var stor.
Åkestam kan banners
Åkestam Holst har vunnit flera priser för kunden Playground. Nu visar de upp en ny kul grej, kanske inget som vinner Guldägg, men nyskapande för att vara banners.
Skriv in den plats du är på, bannern hämtar hem aktuell väderprognos för platsen och föreslår en jacka från Playgrounds sortiment som passar klimatet. Ett snyggt sätt att kombinera teknik på men tveksamt om folk tar sig tid för att skriva in text och låta bannern uppdatera sig.
Snyggast 2009
Msn.se i dag.
Den som går in på Msn.se kan inte missa att Microsoft släppt en ny version av Messenger. Popup och talk over på hela sajten med gula gubbar. Så här på fredagseftermiddagen har jag ingen djupare analys mer än att den verkligen syns samtidigt som den är långt i från snygg. Jag använder både Msn och Icq fortfarande även om trafiken dalat avsevärt efter Facebook och mikrobloggarnas intåg, dock genom Adium och Miranda, men jag känner mig inte tillhöra målgruppen för denna annons. Jag har ingen statistik över användarna av Messenger men med tanke på uttryckssättet är de yngre än mig.
Bara slaskannonser på Facebook
De sex översta annonserna Facebook ger mig.
I oktober 2007 köpte Microsoft in sig i Facebook. 1,6 procent köptes för 240 miljoner dollar, på den tiden cirka 1,55 miljader kronor. Affären innebar också att Microsoft fick ensamrätt på att sälja annonser på Facebook utanför USA. Detta avtal gäller än och när jag erinrar mig om vilka annnonser som visats för mig börjar jag fundera över vilka strategier som Microsofts annonssälj har.
Just nu får jag se reklam för bland annat Norwegian. Detta verkar dock vara en av mycket få större annonsörer som använder Facebook. I övrigt är det dejtingsajter som bygger sina banners på lättklädda tjejer som inte ser ut att vara ett år över 18, skönhetsprodukter, nätspel och ringsignaler. (Uppdatering: Jag våger inte riktigt länka till alla sajter här för WordPress tyckte inte om vissa länkar och stängde ner bloggen under förmiddagen.)
Betalningen sker antingen genom klick eller per exponering, annonsören kan själv styra hur stor budgeten ska vara varje dag och hur mycket man är villig att betala för varje klick. Således kan kostnaderna hållas relativt låga, vilket gör att vissa annonser synts kontinuerligt i flera år. Några uppföljningar över vad annonseringen faktiskt genererar har jag inte sett för den svenska marknaden.
I går avslutades CES, Consumer Electronic Show, i Las Vegas. Microsoft fick mycket uppmärksamhet för sina presentationer av nästa Windowsversion, Windows 7. Operativsystemet ska integreras än mer med Windows Live, MSN och Facebook säger mjukvarujätten. Kanske är det steget som behövs för att Facebook ska få in fler premiumannonsörer. I mina kontakter med Svenska MSN och deras försäljningsavdelning har namnet Facebook hittills aldrig nämnts.
Istället är det fortfarande reklam i form av applikationer som drar till sig den största uppmärksamheten. De senaste dagarna har Burger Kings Whopper Sacrifice fått en hel del uppmärksamhet. Applikationen och kampanjen går ut på att de som dumpar tio av sina Facebookvänner får en Whopper. Ett minst sagt vågat kampanjval från Burger King, även om det säkerligen går att komma överens med sina vänner om att dumpa varandra en tid för att få den där hamburgaren. Tyvärr fungerar kampanjen bara i USA.
Bättre annonser på Sydsvenskans nya sajt
I går presenterade Sydsvenskan formen för sina nya sajt. Sedan början av året har tidningen låtit besökare, användare och läsare få säga sitt om ombyggnaden av webbplatsen. Transparent och korrekt, precis så som det ska vara i dessa web 2.0-tider när gammelmedia möter ny teknik. I april skrev vi på Dagensmedia om att en designtävling runt sajtens utseende resulterat i 70 bidrag, jag kan nu inte se om det är något av förslagen som fått extra stort genomslag i den färdiga formen.
Sydsvenskan.ses nya form till vänster. Bilden kommer från www.redesign.sydsvenskan.se. Nuvarande formen till höger.
Ett antal reflektioner runt den nya formen:
- Liksom alla andra tidningar överger Sydsvenskan sin vänstermeny. En senaste nyttruta har flyttat upp överst i högerspalten. Det känns som vi har sett det förut, men det är svårt att vara kritisk till det då det fungerar. Upplevelsen av en snabb sajt ökar. Men jag saknar senast/mest kommenterade.
- Tyckande huvuden flyttas upp till huvudet som också renodlas.
I stort tycker jag sajten ser ut precis så som man kan förvänta sig. Likheten med andra stora nyhetssajter som DN.se och SVD.se är stora. Utan att kunna surfa runt på den nya sajten är det svårt att hitta några överraskningar, varken positiva eller negativa sådana.
På annonssidan så har sajten kvar sitt panoramaformat i topp I övrigt ligger de flesta annonserna i den yttre högerspalten. På skissen som nu visas upp är det enbart senaste nytt samt Sydsvenskan TV som är redaktionellt material i spalten. Jag ser direkt en risk att tv-spelaren försvinner bland annonsformaten. Utseendemässigt är det inte svårt att missta även denna för en annons när man snabbt skummar igenom sajten. Den första, och enda annonsen i flödet kommer efter sex artiklar. 300×300 pixlar stor. I botten på sajten ligger ett panormaformat i samma utförande som det i toppen.
Jämfört med dagens sajt känns det som om annonserna har fått något bättre utrymme, dock utan att förstöra sajtens renhet och bli allt för påträngande i det redaktionella innehållet. En bra mix helt enkelt.
När jag pratade med Anders Olofsson, chef för digitala medier på Sydsvenskan, i april så var hans förhoppning att den nya sajten skulle finnas på plats i september, november. Lite förseningar alltså, men helt klart inom gränsen för vad man kan räkna med vid ett ombyggnadsprojekt av den här omfattningen.
Hela utvecklingsarbetet kan följas på www.redesign.sydsvenskan.se.
Min kollega Martin Schori skriver också om den nya designen på Dagensmedia.se.
SIME: Allt på Facebook blir annonser
Just nu pågår SIME i Stockholm, en konferens för och av nätentreprenörer. En av talarna på onsdagen var Net Jacobsson, chef för internationell affärsutveckling på Facebook. Med ett förflutet nere i Israel och ICQ har han varit med länge. Enligt honom bör användaren som inte vill ha riktad reklam vara mycket restriktiv med användandet av sajten.
– Vi använder all info som användarna gjort tillgänglig för att styra annonseringen. Men vi är noga med att inte dela med oss av informationen till utomstående aktörer eller begränsa vilka inställningar varje användare kan göra, säger Net Jacobsson.
Enligt honom har Facebook runt 120 miljoner aktiva användare i dag.
– Det vi kan erbjuda annonsörerna är att komma in i konversationerna och det sociala spelet mellan användare.
I Sverige har Facebook nästan 1,5 miljoner användare enligt Facebooks egna annonssystem. Hur många av dessa som är aktiva medlemmar är dock höjt i dunkel.
Och nej, jag får av någon anledning inte Icharts diagram att fungera på bloggen just nu. Det är synd för tjänsten är oerhört användbar.
3 comments