Kraschad annonsmarknad för nättidningar

Innan annonsförsäljningen på nätet tagit fart för traditionella tidningar så är den på väg att kollapsa. Försöken att göra något åt det verkar obefintliga.

Av en miljard i annonsintäkter stod webben för ungefär 50 miljoner för våra fem största lokaltidningar 2008. Annonsintäkterna, och övriga intäkter, från webben är därmed nästan obefintliga.

TU:s internetbarometer visade i veckan att webbintäkterna för morgontidningarna minskade med 16 procent under första kvartalet 2009. Storstadstidningarnas minskning låg på 31 procent, till 57 miljoner kronor. Landsortspressen går emot något och ökar sina intäkter med sju procent till 40 miljoner kronor för första kvartalet. Fortfarande mycket små summor.

Den största intäktskällan för tidningarna på nätet är displayannonsering, banners. Alla indikationer tyder på att det är just den typen av annonsering sin bromsar in mest av nätannonseringen. Det handlar inte länge om en minskad ökningstakt utan till och med om minskning i volymer.

Enligt IRM:s rapport för första kvartalet 2009 backar investeringarna för internet med tre procent jämfört med föregående år. Sök går upp tre procent och minskningen för displayannonseringen är därmed ännu större.

Tittar vi ut i Europa är det samma inställning som råder. När European Interactive Advertising Association, EIAA, frågar europeiska marknadsförare är det en minoritet, fyra av tio, som vill öka inom display. När Ad Media Partners frågar marknadsförare om 2009 är displayannonsering det som flest vill dra ner på, nästan hälften tänker minska sina investeringar i år.

Det här kommer att synas även hos svenska tidningar på nätet. Displayannonsering ska inte dömas ut helt och kan få ett lyft med kraftfullare beteendestyrning men här ligger många tidningar efter och utvecklingen av displayannonseringen hos svenska tidningar är låg. Stora drakar som Aftonbladet.se med en bred produkt, flera tilläggstjänster och en stor trafik överlever och kommer fortsätta ta de stora varumärkesbyggande displaykampanjerna. Men mindre tidningar, framför allt lokaltidningar, kommer att få det ännu svårare än vad de har i dag med att tjäna pengar på nätet.

Utvecklingen av andra format än just display går också långsamt hos tidningarna. Webb-tv dyker upp lite här och var men annonsformaten är fortfarande dåligt utvecklade. Den stora sökkakan är mycket avlägsen för lokalpressen och även de större tidningarna. Innovativa utvecklingsbolag verkar inte heller ha speciellt stor framgång hos tidningshusen. Det kanske mest kända exemplet, Sydsvenskans, Helsingsborgs Dagblads, NWT:s och Gota Medias Mindpark lades mer eller mindre ner under våren eftersom att de inte hittat några nya intäktsben åt sina ägare.

Trafikkurvan för tidningssajter går fortfarande uppåt men ökningarna mattas av allt mer. Annonslagren ökar därför inte i någon större takt, så mycket större annonsvolym än det som i dag säljs kommer inte kunna säljas.

Med minskat intresse för displayannonsering kommer prissänkningar och paketlösningar som leder till än mer minskade försäljningsvolymer och intäkter. Ljuspunkter ligger därför hos köparna. Trots alla rapporter om banner blindness och att displayannonsering inte fungerar kan prissänkningar göra formaten attraktiva. De marknadschefer som inte följer trenden och överger display kan göra fynd på en vikande marknad.

Google kan bli Kias fall

Snart kommer de första sajterna som trafikmäter med Google Analytics in på Kia Index. Intresset från småsajterna blir en värdemätare för Kia. Är det få webbplatser som vill in kan det vara ett tecken på att Kia Index spelat ut sin roll.

Kia Index började för något år sedan ta betalt för sajter som vill finnas med på listningen. Det är inga stora summor, värre är dock att de enbart tillåter mätningar med stora system som Nielsen och Sifo Research international. Implementeringen av dessa gör plötsligt att mätningarna blir extremt dyra för små webbplatser. För många sajter var det därför glädjande när Dagens Media i slutet av maj förra året kunde avslöja att Sveriges annonsörer och Kia öppnar upp för Google Analytics. Sedan dess har det dock inte hänt mycket. ”Snart” har jag fler än en gång hört från de inblandade parterna. Nu verkar det dock hända saker, Sis har börjat ta emot anmälningar från de sajter som vill in på Kia.

Sedan flera år tillbaka är det Kia Index som är standarden som alla refererar till i annonssammanhang. Mäts din webbplats inte på Kia Index blir det plötsligt svårare att argumentera för din trafik. Alternativen som tidigare funnits har också varit undermåliga. Diverse bloggtoppar kan ge 100 procent högre trafik än Kia.

Med Sis har det dock kommit ett alternativ som kan visa upp trovärdiga siffror och allt oftare ser jag referenser till Sis utan att kunder och annonsörer blir misstänksamma. Är det många webbplatser som vill synas på båda ställena är det ett tydligt tecken på att Kia har ett högt värde. Men om intresset är svalt kan det vara en första indikation på att Kia Index inte längre är den självklara platsen för att visa upp sig för kunder och annonsörer.

Sis har ens inte funnits i ett år och mäter i dag 439 sajter. Kia, som skapade sin lista i början av 2002, har i dag 356 sajter. Sis har därmed fler webbplatser även om Kias trafikvolym är avsevärt mycket större. Sis saknar fortfarande de stora spelarna hos sig. Wyatt group finns där med sina sajter liksom Helsingborgs dagblad. Börjar fler och fler upptäcka Sis kan Kia index har spelat ut sin roll. Något som inte bara borde göra Kia utan även Sifo Research international, Nielsen och de andra stora analysfirmorna nervösa.

Ovanstående text publiceras även på www.dagensmedia.se/dig.

Bättre lokaltidningssajter långt ifrån lönsamma

Från Dagens Media nummer 18 2008.

Min före detta kollega Lisa Bjerre har skrivit en artikel för Internet world om lokaltidningar på nätet. Nyheten har några vecka på nacken och jag ska drar paralleller till en ännu äldre artikel som jag skrev i slutet av oktober till pappersupplagan av Dagens Media.

I Internet worlds artikel framgår att många lokaltidningssajter blivit klart bättre de senaste åren och Lisa Bjerre påpekar att flera tidningar numera har utvecklingsbolag med mycket kompetent webbfolk. Vinnare i jämförelsen bland de sex sajterna, som valts ut då de hade flest sökbara annonser i mitten av november, är Nerikes Allehanda med na.se.

Det jag tittade på i min artikel, där Helsingborgs Dagblad, Västerbottens-Kuriren, Corren, Nerikes Allehanda och UNT ingick (Mitt urval var de fem största tidningssajterna utanför våra tre storstäder enligt Kia index för tidpunkten), var hur annonsförsäljningen på nätet såg ut.

De fem tidningarna uppskattade i oktober annonsförsäljningen, papper plus nät, för 2008 till ungefär en miljard kronor. Av dessa pengar kom enbart 50 miljoner kronor från nätet.
– Det är ganska marginella summor. Även om vi har ett högt internetanvändande i Sverige är mognaden hos annonsörerna på den lokala marknaden låg, sa Boris Meijer, försäljningschef på Helsingborgs Dagblad, till mig då.

Hd.se var också den tidning som hade störst nätförsäljning, 16 miljoner konor. Totalt låg det uppskattade säljet på 300 miljoner kronor för 2008 i oktober, något som säkerligen kan ha blivit något mindre med tanke på den ekonomiska utvecklingen i världen sedan dess.

Så även om tidningarna visar upp allt bättre webbprodukter och ökar sin trafik rejält (i oktober hade de fem sajter jag undersökte ökat sin trafik med mellan 30 och 52 procent jämfört med oktober 2006), så finns det stora problem med lönsamheten. De stora summor som landsortstidningar genom tiderna tjänat på sina pappersprodukter är mycket avlägsna på nätet och kommer med stor sannolikhet aldrig att uppnås.

Med vikande upplagesiffor, mer eller mindre överallt, ser  webbsajterna inte heller ut att vara någon bra ingång för att skapa pappersprenumeranter.

I artikeln från oktober (Dagens Media nummer 18 2008) gjordes följande sammanställning. Total annonsförsäljning 2008 med webbförsäljningen inom parantes. Märk väl att det här var uppskattade siffror för helåret. De slutgiltiga summorna kan ha förändrats men förhållandet är ändå högintressant.

HD 300 (16) miljoner kronor

VK 140 (7) miljoner kronor

Corren 200 (8) miljoner kronor

NA 210 (8-10) miljoner kronor

UNT 200 (10) miljoner kronor

Så ska papperstidningarna tjäna pengar på nätet

I Dagens Medias förrförra nummer skrev jag om de största lokaltidningarna och deras nätsajter. I år kommer Helsingborgs Dagblad, Västerbottens-kuriren, Östgöra Correspondenten, Nerikes Allehanda och Upsala Nya tidning ha en annonsförsäljning på cirka en miljard kronor. 50 miljoner kronor, det vill säga fem procent, av dessa kommer att komma från nätannonsering.

Därför kommer Mindparks tips mycket lägligt. I ett av den senaste tidens mest välskrivna blogginlägg förklarar Mindparks vd Joakim Jardenberg hur papperstidningarna ska få fart på nätpengarna. Mindpark är som jag tidigare skrivit ett utvecklingsbolag med bland annat Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad bakom sig. Läs och begrunda,  Så ska vi tjäna pengar på nätet (mer än vi någonsin gjort på papperstidningen). Kolla även in Fem saker att göra redan i morgon för att tjäna pengar på nätet.

24 timmar affärsutveckling

I januari anordnas 24 hour buisness camp. Under 24 timmar låser ett gäng entreprenörer in sig på en konferensanläggning utanför stockholm för att under 24 timmar gå från idé till färdig sajt eller lanserad affär. Bakom projektet står Ted Valentin, mest känd som kartmannen.

Initiativet är utomordentligt trevligt och än så länge finns drygt 50 anmälda inom 33 olika team. På listan syns Jonas Lejon som står bakom den svenska mikrobloggen Bloggy, sökoptimeringsexperten Nikke Lindqvist, framtidsforskaren Peter Siljerud på Kairos Future och gänget från Mindpark med Joakim Jardenberg i spetsen. Mindpark, som är ett utvecklingsbolag med bland annat Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad bakom sig, har också valt att gå in sponsor för träffen.

Det är i sällskap som detta som framtidens medielösningar växer fram, inte på huvudkontoren hos MTG eller Bonnier. Det kommer säkerligen genereras någon idé under det där dygnet som något av de stora mediehusen i framtiden kommer snegla på och köpa upp. Det som är mest intressant med detta är att utvecklingen inte längre sker bakom lås och bom utan att folk vågar dela med sig av sina tankar och idéer relativt öppet, helt i andan med framväxande sociala medier där transparens är ett av ledorden.

Synd är dock att listan med namngivna deltagare enbart består av män. Finns det inga kvinnor som funderar på hur framtidens webbaffärer ser ut och fungerar?