[digmar]

Ingen får betalt – förutom internetoperatörerna

Posted in medier, webb-tv by Ola Eriksson on 20 maj - 2009

Allt färre vill betala för de produkter som medierna skapar. Debatten om hur medierna ska överleva utvecklingen har blossat upp de senaste veckorna efter att Rubert Murdoch beslutat sig för att ta betalt för nyheter på flera av sina sajter. I Sverige har modellen, med få undantag, fungerat mycket dåligt.
Aftonbladet gör en inte helt anskrämlig summa på sin Plus-tjänst där cirka 150.000 prenumeranter betalar 29 kronor i månaden för att få tillgång till extramaterial. Joakim Jardenberg på Mindpark tar konceptet vidare och visar att få andra svenska tidningar skulle kunna tjäna några pengar på det här sättet.

Trafiken och intresset för stora nyhetssajter är det inget fel på. Jättarna på Kia Index har aldrig mått bättre sett till antalet besökare. Men sociala medier har tagit upp kampen med etablerade medier om att vara snabbast, djupast och mest korrekt i nyhetsrapporteringen. Och trafiken hos nyhetssajter beror till allt större del på sociala medier-funktioner. Förra veckan slog Aftonbladet besöksrekord både för Bloggportalen och Aftonbladet blogg.

Deltagarsamhället är påtagligt, behovet av att vara med och konsumera och producera innehåll växer hela tiden. Det är länge sedan journalister och produktionsbolag hade monopol på att publicera innehåll för en bred publik.

Men behovet av att alltid kunna delta skapar också vinnare. Vinnaren i det här fallet är ibland konkurrenter till medierna samtidigt som de är ett måste för medierna. De som levererar infrastrukturen; internet- och mobiloperatörerna.

För hos mediekonsumenterna som vill vara en deltagande del i det sociala mediesamhället räcker inte ett internetabonnemang längre. Hos mobiloperatöerna har mobilt bredband legat i topp i försäljningsstatistiken under lång tid. Men det är få som överger sitt fasta internetabonnemang.

Men bara mobilt bredband till sin lilla netbook räcker inte. Den tredje kanalen för surfning är mobiltelefonen. Frisurf-abonnemang har ännu inte slagit i genom hos en bredare massa men det är bara en tidsfråga. Tre olika abonnemang, sammanlagt kanske 600-800 kronor i månaden till operatörerna för att kunna vara deltagande i den nya sociala medier-industrin. Vilket mediehus som helst som bara kunde få en liten del av den kakan skulle ivrigt vifta på svanen.

Men istället är det operatörerna som vill ha betalat av medierna för att vi användare faktiskt använder våra abonnemang. Computer Sweden gör ett bra jobb när de uppmärksammar en fråga som det senaste halvåret surrat i branschen. Utvecklingen av webb-tv med 100.000-tals tittare i veckan skapar så stora datamängder att operatörerna säger ifrån. De vill ha betalt en gång till för att användarna äntligen har lagliga tjänster som kan utnyttja de 24 megabit-uppkopplingar de i sin marknadsföring fått oss att inse att vi måste ha. När användarna började upptäcka att deras mobila abonnemang faktiskt gick att använda till nyttigheter så sattes ett tak för hur mycket de fick användas. Fri surf finns ingenting som heter.

Än så länge vill operatörerna inte öppet säga att de vill ha mer betalt men diskussionerna mellan dem och medierna förs redan. Men det borde inte vara medierna som får betala till operatörerna utan tvärtom. Utan bandbreddskrävande tjänster som högupplöst webb-tv finns inga incitament för högre surfhastigheter och därmed stannar utvecklingen hos operatörerna. Därför borde det vara operatörerna som betalar till medierna för att de utvecklar tjänster som kräver ordentliga uppkoppling. Här finns kanske framtidens affärsmodell för medierna.

För även om konsumenterna inte verkar vilja betala för innehållet i steg ett har vi inga problem med att betala för möjligheten att konsumera det innehåll vi inte vill betala för.

Google kan bli Kias fall

Posted in medier by Ola Eriksson on 29 januari - 2009

Snart kommer de första sajterna som trafikmäter med Google Analytics in på Kia Index. Intresset från småsajterna blir en värdemätare för Kia. Är det få webbplatser som vill in kan det vara ett tecken på att Kia Index spelat ut sin roll.

Kia Index började för något år sedan ta betalt för sajter som vill finnas med på listningen. Det är inga stora summor, värre är dock att de enbart tillåter mätningar med stora system som Nielsen och Sifo Research international. Implementeringen av dessa gör plötsligt att mätningarna blir extremt dyra för små webbplatser. För många sajter var det därför glädjande när Dagens Media i slutet av maj förra året kunde avslöja att Sveriges annonsörer och Kia öppnar upp för Google Analytics. Sedan dess har det dock inte hänt mycket. ”Snart” har jag fler än en gång hört från de inblandade parterna. Nu verkar det dock hända saker, Sis har börjat ta emot anmälningar från de sajter som vill in på Kia.

Sedan flera år tillbaka är det Kia Index som är standarden som alla refererar till i annonssammanhang. Mäts din webbplats inte på Kia Index blir det plötsligt svårare att argumentera för din trafik. Alternativen som tidigare funnits har också varit undermåliga. Diverse bloggtoppar kan ge 100 procent högre trafik än Kia.

Med Sis har det dock kommit ett alternativ som kan visa upp trovärdiga siffror och allt oftare ser jag referenser till Sis utan att kunder och annonsörer blir misstänksamma. Är det många webbplatser som vill synas på båda ställena är det ett tydligt tecken på att Kia har ett högt värde. Men om intresset är svalt kan det vara en första indikation på att Kia Index inte längre är den självklara platsen för att visa upp sig för kunder och annonsörer.

Sis har ens inte funnits i ett år och mäter i dag 439 sajter. Kia, som skapade sin lista i början av 2002, har i dag 356 sajter. Sis har därmed fler webbplatser även om Kias trafikvolym är avsevärt mycket större. Sis saknar fortfarande de stora spelarna hos sig. Wyatt group finns där med sina sajter liksom Helsingborgs dagblad. Börjar fler och fler upptäcka Sis kan Kia index har spelat ut sin roll. Något som inte bara borde göra Kia utan även Sifo Research international, Nielsen och de andra stora analysfirmorna nervösa.

Ovanstående text publiceras även på www.dagensmedia.se/dig.

Bättre lokaltidningssajter långt ifrån lönsamma

Posted in annonsförsäljning, medier by Ola Eriksson on 19 januari - 2009
Från Dagens Media nummer 18 2008.

Från Dagens Media nummer 18 2008.

Min före detta kollega Lisa Bjerre har skrivit en artikel för Internet world om lokaltidningar på nätet. Nyheten har några vecka på nacken och jag ska drar paralleller till en ännu äldre artikel som jag skrev i slutet av oktober till pappersupplagan av Dagens Media.

I Internet worlds artikel framgår att många lokaltidningssajter blivit klart bättre de senaste åren och Lisa Bjerre påpekar att flera tidningar numera har utvecklingsbolag med mycket kompetent webbfolk. Vinnare i jämförelsen bland de sex sajterna, som valts ut då de hade flest sökbara annonser i mitten av november, är Nerikes Allehanda med na.se.

Det jag tittade på i min artikel, där Helsingborgs Dagblad, Västerbottens-Kuriren, Corren, Nerikes Allehanda och UNT ingick (Mitt urval var de fem största tidningssajterna utanför våra tre storstäder enligt Kia index för tidpunkten), var hur annonsförsäljningen på nätet såg ut.

De fem tidningarna uppskattade i oktober annonsförsäljningen, papper plus nät, för 2008 till ungefär en miljard kronor. Av dessa pengar kom enbart 50 miljoner kronor från nätet.
– Det är ganska marginella summor. Även om vi har ett högt internetanvändande i Sverige är mognaden hos annonsörerna på den lokala marknaden låg, sa Boris Meijer, försäljningschef på Helsingborgs Dagblad, till mig då.

Hd.se var också den tidning som hade störst nätförsäljning, 16 miljoner konor. Totalt låg det uppskattade säljet på 300 miljoner kronor för 2008 i oktober, något som säkerligen kan ha blivit något mindre med tanke på den ekonomiska utvecklingen i världen sedan dess.

Så även om tidningarna visar upp allt bättre webbprodukter och ökar sin trafik rejält (i oktober hade de fem sajter jag undersökte ökat sin trafik med mellan 30 och 52 procent jämfört med oktober 2006), så finns det stora problem med lönsamheten. De stora summor som landsortstidningar genom tiderna tjänat på sina pappersprodukter är mycket avlägsna på nätet och kommer med stor sannolikhet aldrig att uppnås.

Med vikande upplagesiffor, mer eller mindre överallt, ser  webbsajterna inte heller ut att vara någon bra ingång för att skapa pappersprenumeranter.

I artikeln från oktober (Dagens Media nummer 18 2008) gjordes följande sammanställning. Total annonsförsäljning 2008 med webbförsäljningen inom parantes. Märk väl att det här var uppskattade siffror för helåret. De slutgiltiga summorna kan ha förändrats men förhållandet är ändå högintressant.

HD 300 (16) miljoner kronor

VK 140 (7) miljoner kronor

Corren 200 (8) miljoner kronor

NA 210 (8-10) miljoner kronor

UNT 200 (10) miljoner kronor