[digmar]

Ingen får betalt – förutom internetoperatörerna

Posted in medier, webb-tv by Ola Eriksson on 20 maj - 2009

Allt färre vill betala för de produkter som medierna skapar. Debatten om hur medierna ska överleva utvecklingen har blossat upp de senaste veckorna efter att Rubert Murdoch beslutat sig för att ta betalt för nyheter på flera av sina sajter. I Sverige har modellen, med få undantag, fungerat mycket dåligt.
Aftonbladet gör en inte helt anskrämlig summa på sin Plus-tjänst där cirka 150.000 prenumeranter betalar 29 kronor i månaden för att få tillgång till extramaterial. Joakim Jardenberg på Mindpark tar konceptet vidare och visar att få andra svenska tidningar skulle kunna tjäna några pengar på det här sättet.

Trafiken och intresset för stora nyhetssajter är det inget fel på. Jättarna på Kia Index har aldrig mått bättre sett till antalet besökare. Men sociala medier har tagit upp kampen med etablerade medier om att vara snabbast, djupast och mest korrekt i nyhetsrapporteringen. Och trafiken hos nyhetssajter beror till allt större del på sociala medier-funktioner. Förra veckan slog Aftonbladet besöksrekord både för Bloggportalen och Aftonbladet blogg.

Deltagarsamhället är påtagligt, behovet av att vara med och konsumera och producera innehåll växer hela tiden. Det är länge sedan journalister och produktionsbolag hade monopol på att publicera innehåll för en bred publik.

Men behovet av att alltid kunna delta skapar också vinnare. Vinnaren i det här fallet är ibland konkurrenter till medierna samtidigt som de är ett måste för medierna. De som levererar infrastrukturen; internet- och mobiloperatörerna.

För hos mediekonsumenterna som vill vara en deltagande del i det sociala mediesamhället räcker inte ett internetabonnemang längre. Hos mobiloperatöerna har mobilt bredband legat i topp i försäljningsstatistiken under lång tid. Men det är få som överger sitt fasta internetabonnemang.

Men bara mobilt bredband till sin lilla netbook räcker inte. Den tredje kanalen för surfning är mobiltelefonen. Frisurf-abonnemang har ännu inte slagit i genom hos en bredare massa men det är bara en tidsfråga. Tre olika abonnemang, sammanlagt kanske 600-800 kronor i månaden till operatörerna för att kunna vara deltagande i den nya sociala medier-industrin. Vilket mediehus som helst som bara kunde få en liten del av den kakan skulle ivrigt vifta på svanen.

Men istället är det operatörerna som vill ha betalat av medierna för att vi användare faktiskt använder våra abonnemang. Computer Sweden gör ett bra jobb när de uppmärksammar en fråga som det senaste halvåret surrat i branschen. Utvecklingen av webb-tv med 100.000-tals tittare i veckan skapar så stora datamängder att operatörerna säger ifrån. De vill ha betalt en gång till för att användarna äntligen har lagliga tjänster som kan utnyttja de 24 megabit-uppkopplingar de i sin marknadsföring fått oss att inse att vi måste ha. När användarna började upptäcka att deras mobila abonnemang faktiskt gick att använda till nyttigheter så sattes ett tak för hur mycket de fick användas. Fri surf finns ingenting som heter.

Än så länge vill operatörerna inte öppet säga att de vill ha mer betalt men diskussionerna mellan dem och medierna förs redan. Men det borde inte vara medierna som får betala till operatörerna utan tvärtom. Utan bandbreddskrävande tjänster som högupplöst webb-tv finns inga incitament för högre surfhastigheter och därmed stannar utvecklingen hos operatörerna. Därför borde det vara operatörerna som betalar till medierna för att de utvecklar tjänster som kräver ordentliga uppkoppling. Här finns kanske framtidens affärsmodell för medierna.

För även om konsumenterna inte verkar vilja betala för innehållet i steg ett har vi inga problem med att betala för möjligheten att konsumera det innehåll vi inte vill betala för.

Annonser

Kraschad annonsmarknad för nättidningar

Posted in annonsförsäljning, annonslösningar by Ola Eriksson on 7 maj - 2009

Innan annonsförsäljningen på nätet tagit fart för traditionella tidningar så är den på väg att kollapsa. Försöken att göra något åt det verkar obefintliga.

Av en miljard i annonsintäkter stod webben för ungefär 50 miljoner för våra fem största lokaltidningar 2008. Annonsintäkterna, och övriga intäkter, från webben är därmed nästan obefintliga.

TU:s internetbarometer visade i veckan att webbintäkterna för morgontidningarna minskade med 16 procent under första kvartalet 2009. Storstadstidningarnas minskning låg på 31 procent, till 57 miljoner kronor. Landsortspressen går emot något och ökar sina intäkter med sju procent till 40 miljoner kronor för första kvartalet. Fortfarande mycket små summor.

Den största intäktskällan för tidningarna på nätet är displayannonsering, banners. Alla indikationer tyder på att det är just den typen av annonsering sin bromsar in mest av nätannonseringen. Det handlar inte länge om en minskad ökningstakt utan till och med om minskning i volymer.

Enligt IRM:s rapport för första kvartalet 2009 backar investeringarna för internet med tre procent jämfört med föregående år. Sök går upp tre procent och minskningen för displayannonseringen är därmed ännu större.

Tittar vi ut i Europa är det samma inställning som råder. När European Interactive Advertising Association, EIAA, frågar europeiska marknadsförare är det en minoritet, fyra av tio, som vill öka inom display. När Ad Media Partners frågar marknadsförare om 2009 är displayannonsering det som flest vill dra ner på, nästan hälften tänker minska sina investeringar i år.

Det här kommer att synas även hos svenska tidningar på nätet. Displayannonsering ska inte dömas ut helt och kan få ett lyft med kraftfullare beteendestyrning men här ligger många tidningar efter och utvecklingen av displayannonseringen hos svenska tidningar är låg. Stora drakar som Aftonbladet.se med en bred produkt, flera tilläggstjänster och en stor trafik överlever och kommer fortsätta ta de stora varumärkesbyggande displaykampanjerna. Men mindre tidningar, framför allt lokaltidningar, kommer att få det ännu svårare än vad de har i dag med att tjäna pengar på nätet.

Utvecklingen av andra format än just display går också långsamt hos tidningarna. Webb-tv dyker upp lite här och var men annonsformaten är fortfarande dåligt utvecklade. Den stora sökkakan är mycket avlägsen för lokalpressen och även de större tidningarna. Innovativa utvecklingsbolag verkar inte heller ha speciellt stor framgång hos tidningshusen. Det kanske mest kända exemplet, Sydsvenskans, Helsingsborgs Dagblads, NWT:s och Gota Medias Mindpark lades mer eller mindre ner under våren eftersom att de inte hittat några nya intäktsben åt sina ägare.

Trafikkurvan för tidningssajter går fortfarande uppåt men ökningarna mattas av allt mer. Annonslagren ökar därför inte i någon större takt, så mycket större annonsvolym än det som i dag säljs kommer inte kunna säljas.

Med minskat intresse för displayannonsering kommer prissänkningar och paketlösningar som leder till än mer minskade försäljningsvolymer och intäkter. Ljuspunkter ligger därför hos köparna. Trots alla rapporter om banner blindness och att displayannonsering inte fungerar kan prissänkningar göra formaten attraktiva. De marknadschefer som inte följer trenden och överger display kan göra fynd på en vikande marknad.

Så ska papperstidningarna tjäna pengar på nätet

Posted in affärsutveckling, medier by Ola Eriksson on 17 november - 2008

I Dagens Medias förrförra nummer skrev jag om de största lokaltidningarna och deras nätsajter. I år kommer Helsingborgs Dagblad, Västerbottens-kuriren, Östgöra Correspondenten, Nerikes Allehanda och Upsala Nya tidning ha en annonsförsäljning på cirka en miljard kronor. 50 miljoner kronor, det vill säga fem procent, av dessa kommer att komma från nätannonsering.

Därför kommer Mindparks tips mycket lägligt. I ett av den senaste tidens mest välskrivna blogginlägg förklarar Mindparks vd Joakim Jardenberg hur papperstidningarna ska få fart på nätpengarna. Mindpark är som jag tidigare skrivit ett utvecklingsbolag med bland annat Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad bakom sig. Läs och begrunda,  Så ska vi tjäna pengar på nätet (mer än vi någonsin gjort på papperstidningen). Kolla även in Fem saker att göra redan i morgon för att tjäna pengar på nätet.

24 timmar affärsutveckling

Posted in affärsutveckling by Ola Eriksson on 4 november - 2008

I januari anordnas 24 hour buisness camp. Under 24 timmar låser ett gäng entreprenörer in sig på en konferensanläggning utanför stockholm för att under 24 timmar gå från idé till färdig sajt eller lanserad affär. Bakom projektet står Ted Valentin, mest känd som kartmannen.

Initiativet är utomordentligt trevligt och än så länge finns drygt 50 anmälda inom 33 olika team. På listan syns Jonas Lejon som står bakom den svenska mikrobloggen Bloggy, sökoptimeringsexperten Nikke Lindqvist, framtidsforskaren Peter Siljerud på Kairos Future och gänget från Mindpark med Joakim Jardenberg i spetsen. Mindpark, som är ett utvecklingsbolag med bland annat Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad bakom sig, har också valt att gå in sponsor för träffen.

Det är i sällskap som detta som framtidens medielösningar växer fram, inte på huvudkontoren hos MTG eller Bonnier. Det kommer säkerligen genereras någon idé under det där dygnet som något av de stora mediehusen i framtiden kommer snegla på och köpa upp. Det som är mest intressant med detta är att utvecklingen inte längre sker bakom lås och bom utan att folk vågar dela med sig av sina tankar och idéer relativt öppet, helt i andan med framväxande sociala medier där transparens är ett av ledorden.

Synd är dock att listan med namngivna deltagare enbart består av män. Finns det inga kvinnor som funderar på hur framtidens webbaffärer ser ut och fungerar?