[digmar]

Ingen tänker på annonsörerna

Posted in dig, marknadsföring, sociala medier by Ola Eriksson on 14 maj - 2009

Mina jobbrelaterade, framför allt digitala, nätverk består till stor del av personer med inriktning mot digitala medier, sociala medier och liknande. Twitter är det utan konkurrens bästa stället för att ha koll på sin omvärld, vad som är på gång och vad som ska komma. Möjligen följer jag fel människor men det jag slås av är att många av de konsulter där ute, som ska hjälpa företagen och annonsörerna i det föränderliga medielandskapet, enbart pratar sociala medier.

Sammanhanget verkar vara förlorat, en diskussion om en mediemix där sociala medier sätts i relation till vad som går att göra i tv, i radio eller i en dagstidning, väcks nästan aldrig. Traditionella mediebyråer beskylls för att inte ha koll på det vad som händer inom digitala medier men frågan är om sociala medier-konsulter har koll på vilka kanaler som finns utanför bloggarnas värld?

Min Twitter- och RSS-flöden är nödvändigtvis inte helt representativt men säger ändå en hel del om hur branschen ser ut. Inte sällan tar budskapen nästan sekteristiska utryck där allt som inte skrivs på 140 tecken ska föraktas.

Jag fick för ett par veckor sedan frågan av Aftonbladet om hur bra sociala medier fungerar som marknadsföringskanal i samband med att schlagervinnaren Malena Ernman skaffat en sajt där stort fokus ligger på aktivitet i sociala medier. Reportern drog paralleller till hur Charlotte Pirelli förra året valde att åka ut på Europa-turné för att marknadsföra sig själv. Frågan var om Malena Ernmans digitala kampanjande kan ge lika mycket uppmärksamhet. Nej är min uppfattning, för det verkar tydligt som om sociala medier och nätet kopplats loss helt från övriga marknadsföringsinsatser. Sammanhanget, mixen är som bortblåst och några synergieffekter mellan olika mediekanaler kommer inte att gå att uppnå.

Till sociala mediernördars försvar ska dock sägs att företrädare för andra medieslag inte är mycket bättre. De stora kommersiella tv-kanalerna bildade nyligen Reklamkraft för att sälja just sin kanal. Branschorganisationerna som driver just sitt medium hörs det en hel del i från men de övergripande tankarna där medierna sätts i ett sammanhang är få. Var finns analyserna om hur Twitter och magasinsannonsering kan fungera i hop? Eller radioreklam och Myspace?

Just nu är det digitala medier, med fokus på sociala medier, som är i på mångas läppar. Sociala medier och internet är inga val som företag systematiskt kan välja bort när det är dags att marknadsföra sig, på samma sätt som tv, radio eller utomhusreklam inte heller per automatik kan ignoreras. Men sociala medier, liksom vilken traditionell kanal som helst är inte heller alltid det självklara valet. Ibland tvekar jag över om alla konsulter där ute som vill hjälpa företag att synas förstår det.

Twitter som marknadsföringskanal – det funkar faktiskt!

Posted in dig, marknadsföring, sociala medier by Ola Eriksson on 16 april - 2009

Stora företag som köra ut sina pressmeddelanden i sina flöden känns fruktansvärt tråkigt och fel. Det är gamla långsamma kommunikationssätt som tas över till webben.Det är stora bolag som inte verkar vana vid ett personligt möte och personlig kommunikation. Därför är det intressant att se ett företag som Daglivs, en av Stockholms innerstads matbutiker, dyka upp på Twitter.

Och gör det helt rätt! En nyligen genomförd undersökning av pr-byrån Mahir visar att mycket få av Sveriges 40 största annonsörer har registrerat sina företagsnamn på mikrobloggar. På Twitter, den största mikrobloggningstjänsten i dag, finns Svenska Spel, Svenska Spel,  Tre och Telenor registrerade av de egna företagen enligt Mahir. 21 av 40 annonsörer har fått sitt namn kapande av någon annan.

Självklart finns det en anledning i sig att registrera sitt företagsnamn på många ställen enbart för att äga det. Men ska tjänsterna börja användas måste en tanke finnas bakom närvaron. Få av Sverige största annonsörer verkar ha det eftersom att de enbart reproducerar länkar till sina pressmeddelanden eller spammar sönder med samma budskap om och om igen.

Jag ska låta det vara osagt om det är en liten reklambudget som gör Daglivs närvaro på Twitter så mycket bättre än alla andra företag jag hittills stött på. Daglivs gör det svåra enkelt. De använder Twitter för att kommunicera erbjudanden som inte annonseras någon annanstans och små specialhappenings som händer i butiken. De gör det i lagom takt och de skriver personligt.

Visst går det att ha kritik mot att företaget än så länge inte svarar på tilltal eller följer några användare på Twitter. Men det är inte alltid den ”sanna” vägen som är den rätta. Daglivs sätt att använda Twitter fungerar utmärkt på mig, vare sig de följer bubblan med sociala mediernördar eller inte.

Sveriges bästa bloggare byter jobb

Posted in människor, sociala medier by Ola Eriksson on 27 mars - 2009

Personerna bakom två av Sveriges mest intressanta bloggar byter jobb. Niclas Strand tidigare på Heimer & Co och personen bakom bloggen Deepedition blir egen och börjar ett tajt samarbete med kommunikationsbyrån JMW. I och för sig känns det som om han redan haft ett minst sagt nära samarbete med byrån sedan tidigare.

Twitter läser jag också att Emil Ovemar, personen bakom bloggen Webbsverige byter bort LBI Starring/Syrup mot Bonnier R&D. User Experience Director blir titeln på nya jobbet. Jag hoppas ovanstående jobbbyte inte kommer påverka bloggarna i negativ riktning.

Vi måste ut ur bubblan

Posted in dig, marknadsföring by Ola Eriksson on 12 mars - 2009

Det pågår hela tiden en jakt på nya grejer, nya tekniker och nya publiceringskanaler på nätet. Just nu är det mikrobloggar som är det hetaste i nya medier-bubblan i Sverige. Desto snabbare grävandet efter nya tekniker går, ju mer kritik får företagen för att de inte hänger med i utvecklingen och tar till sig tekniken. Från sociala medier-nördar och teknikföretag i framkant lyfts också ofta kritik mot mediebyråer, reklambyråer och pr-byråer för att de inte anammar den nya tekniken och tar den till sig och sina kunder. Det som är lätt att glömma i teknikhetsen är att vi i bubblan hela tiden ligger steget före. För att nå kunderna och konsumenterna i de breda leden måste vi blicka bakåt.

När företagen gör kampanjer är det fortfarande klassiker som Lunarstorm, Playahead eller Aftonbladets sajter som fungerar. De genererar en hög trafik, många klick och ett ROI som alla skulle bli glada av. Traditionella, gamla sajter, är de som fortfarande gör jobbet. Det är här den vanliga konsumenten finns, inte på Twitter där en övervägande majoritet av användarna jobbar inom media, teknik eller marknadsföring på ett eller annat sätt.

Självklart är det oerhört viktigt att titta på ny teknik och följa med i utvecklingen, det finns en stor fördel i att finnas med i alla nya kanaler och visa upp sig för trendsättare och early adopters, att få kredd från de kreddiga ska inte underskattas. Men det är inte här som försäljningen drivs framåt. När marknadschefen vill nå vanliga konsumenter och en bredare publik är det fortfarande Lunarstorm som gör jobbet. Detta trots att förstå-sig-påare, inklusive mig själv, har skrivit spaltmeter om sajtens trafiktapp och död.

Hajpen runt Facebook var kanske som störst för ett år sedan men det är först nu som kanalen börjar sätta sig, det är nu som bruset från ninjor och en allmän hets att hitta sina gamla lågstadiekompisar gör att kommersiella budskap kan få en större bärighet. Det är nu sajten blivit en så viktig och naturlig del i folks vardag att man börjar lita på den.

Dagensmedia.se får en övervägande majoritet av de reklamkampanjer vi skriver om mestadels negativ kritik. De är usla, fula och värdelösa. Reklamarna bakom dem har ingenting i yrket att göra och medievalen förkastas inte sällan. Reklamen som får utstå detta är sällan den mest moderna, den estetiskt mest tilltalande eller mest påkostade. Men den fungerar. Jag har svårt att se att svenska marknadschefer är så dumma att de år efter år trycker ut saker som inte fungerar. Våra kommentatorer, vår värld, vår lilla Twitter-bubbla vi lever i är långt ifrån representativ för hur Sverige och svenskarna ser ut. Ibland är det nyttigt att lyfta blicken, gå två år tillbaka och inse att det är det som var hetast då faktiskt är det som är hetast nu.

Nu kommer Twitter-policys

Posted in sociala medier by Ola Eriksson on 5 mars - 2009

Internetspelbolaget Mr Green, med före detta Springtime-konsulten (det blir andra före detta Springtime-konsulten på kort tid) Mikael Pawlo som vd, har tagit fram en policy för hur företagets anställda får använda Twitter.

Punkt ett innebär att alla landschefer inom företaget ska använda Twitter. Sedan följer punkter som att tre twittringar per dag är lagom, åtta är för mycket. Twittring på arbetstid av alla anställda uppmuntras.

Punkt 11 säger att twittrandet gärna får handla om företagsrelaterade grejer. Två punkter senare får vi dock veta att det mesta som rör företaget är förbjudet att twittra om. Listan verkar vara framtagen med glimten i ögat men har ändå en seriös underton. Ser företag Twitter och liknande tjänster som en del i sin marknadsföring och kommunikation är det alldeles utmärkt att sätta upp ett par korta regler för hur tjänsterna ska användas.

Twitter överlägset på nätet

Posted in sociala medier by Ola Eriksson on 2 februari - 2009
Twitter enligt Facebook.

Twitter enligt Facebook. För varken Bloggy eller Jaiku finns tillräckligt med underlag för att visas ut.

Mikrobloggar enligt Google

Mikrobloggar enligt Google

Mikrobloggsexplosionen sysns inte bara i Sverige. Google Trends, som visar statistik över hur sökningar ser ut, och Facebook Lexicon, som bygger på statistik på vad som skrivs på väggarna på Facebook, visar på spikraka uppgångar för mikrobloggfenomenet. Eller för att vara ärlig för Twitter. Konkurrenterna Jaiku och Bloggy syns knappt i statistiken, vilket inte är så konstigt eftersom att de till stor del är lokala förmågor.

Dagen då MSN dog

Posted in sociala medier by Ola Eriksson on 3 november - 2008

Jag bytte mobiltelefon för några veckor sedan. För första gången på fyra modeller och ungefär lika många år kommer jag inte lägga någon energi på att hitta en vettig IM-klient till den eller ens ge mig på att konfigurera den inbyggda MSN-klienten. Varför skulle jag göra det när ändå ingen använder den?

Som mest hade jag nog 150 kontakter på ICQ/MSN (jag har svårt att särskilja på dem då jag sedan urminnestider har använt Miranda som klient som bakar ihop alla protokoll i ett fint litet program). Idag har jag 45 kvar. Det är aldrig mer än tio personer som är online samtidigt, vanligtvis är det 3-4 stycken. Det det var som värst/bäst gick det knappt vara online utan att bli bombarderad av meddelanden. Idag är klienten ledsamt tyst och det kan gå veckor utan att jag ens loggar på.

IM, instant message, föddes i min värld genom ICQ och Mirabilis. Det isrealiska företaget som snabbt slukades av en amerikansk jätte. Av mina vänner i dag är det mycket få som använder ICQ. I dag är det Microsofts MSN som gäller, men som IM-protokoll verkar det också dö ut om jag ska utgå från min bekantskapskrets av människor runt 30, företrädesvis verksamma inom it och media.

Den kommunikationskanal som för ett par år sedan var så självklart bryr jag mig i dag knappt om. I dag har Facebook, Twitter och Jaiku tagit över. Jag kan, möjligvit en aning motvilligt, erkänna att jag får lite Facebookabstinens om jag inte får gå in och kolla läget någon dag. Ungefär på samma sätt som ICQ/MSN-abstinensen ofta slog till förr. Men det är en naturlig utveckling, framför allt eftersom att möjligheterna att lämna away/na/occupied-meddelande ganska snabbt blev en stor del av ICQ/MSN, att enkelt kunna tala om vad man gjorde just då. Precis på samma sätt som status-uppdateringarna blivit en stor del av Facebook nu när nätverket mognat.